Ny mottagning ska stärka stödet till unga vuxna efter cancer

Satsningen bygger vidare på erfarenheter från MinKod, ett projekt som Karolinska Universitetssjukhuset utvecklat tillsammans med patientföreningen Ung Cancer för att stärka stödet till unga vuxna med cancer. Projektet och även denna satsning har bland annat fått utvecklingsmedel från RCC Stockholm Gotland.

- Unga vuxna som får cancer befinner sig ofta i ett gränsland mellan barn och vuxen, och deras behov fångas upp inte alltid upp i de strukturer som finns i dag. Den uppdaterade nationella cancerstrategin lyfter särskilt behovet av långtidsuppföljning för unga som drabbats av cancer. Den här mottagningen är ett viktigt steg för att unga vuxna ska få rätt stöd även efter att behandlingen avslutats, säger Siri Kautsky, processledare för patientsamverkan vid RCC Stockholm Gotland.

Satsningen ligger också i linje med det nationella arbete som pågår inom den nationella arbetsgruppen för unga vuxna med cancer som syftar till att stärka stödet till unga både innan, under och efter en cancerbehandling

Byggd på särskild kompetens om unga vuxna

Sedan snart tio år finns Uppföljningsmottagningen efter barncancer där patienter erbjuds strukturerad långtidsuppföljning av sena biverkningar efter behandling. I år fyller även det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer tio år, vilket har bidragit till att bygga kunskap och skapa ett mer systematiskt omhändertagande av patientgruppen. Erfarenheterna därifrån har nu lagt grunden för den nya verksamheten för unga vuxna.

För att bygga upp verksamheten har teamet av läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens inom barnonkologi och vuxenonkologi fått särskild utbildning i att möta unga vuxna som behandlats för cancer.

- Vi har arbetat mycket med att bygga kompetens kring unga vuxnas situation och hur man på bästa sätt kan ge stöd i frågor som rör hälsa, arbete, studier, relationer och framtid, säger Jeanette Winterling, chef för den nya Uppföljningsmottagningen efter cancer som ung och ordförande i den nationella arbetsgruppen för unga vuxna i cancervården.

Stöd långt efter behandlingen

Mottagningen riktar sig till personer som var mellan 18 och 30 år vid diagnos och där det gått ungefär fem år sedan diagnosen. Remiss kan skickas av behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska, men patienter kan också skicka egenremiss.

Fokus ligger inte på tumörkontroller eller att upptäcka återfall, utan på de långsiktiga effekterna av behandlingen. Många som behandlats för cancer i unga år har en ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom, hormonella besvär, fertilitetspåverkan, diabetes, långvarig trötthet eller kognitiva svårigheter.

Patienterna träffar under ett längre besök både läkare och sjuksköterska. De får en sammanfattning av den behandling de genomgått, information om möjliga sena biverkningar, rekommendationer för framtida kontroller och vid behov remisser till andra vårdgivare.

- Vi vill hjälpa patienterna att förstå vad de har varit med om och vilka konsekvenser behandlingen kan få längre fram i livet. Ju tidigare vi upptäcker eventuella komplikationer, desto större möjligheter har vi att förebygga eller behandla dem, säger Jeanette Winterling.

Cirka två till fyra veckor efter besöket följer läkare eller sjuksköterska upp med ett telefonsamtal för att stämma av om det finns ytterligare frågor eller funderingar.

Fler universitetssjukhus utvecklar liknande verksamheter

Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå etablerades 2025 en liknande verksamhet för unga cancerdrabbade i hela norra sjukvårdsregionen. Det som började som ett kuratorslett stöd har nyligen utvecklats till en multidisciplinär uppföljningsmottagning. Ung Livskraft vid Onkologiska kliniken i Lund erbjuder stöd och rehabilitering för unga vuxna med cancer i hela Skåne. Det multiprofessionella teamet hjälper patienter till rätt stöd, arrangerar träffar och inviger snart nya, anpassade lokaler. Hösten 2025 startade Akademiska sjukhuset en pilot för att även erbjuda uppföljning till unga vuxna som haft cancer mellan 18 och 29 års ålder och i flera regioner förs diskussioner om hur långtidsuppföljningen för unga vuxna efter cancer kan utvecklas och utföras.

- Inom den nationella arbetsgruppen arbetar vi nu med att ta fram ett nationellt stöddokument för denna typ av verksamhet. Dokumentet beräknas vara klart under 2027, avslutar Jeanette Winterling.