Frågor och svar om nationell screening för tjock- och ändtarmscancer

Dessa frågor och svar handlar om det av Socialstyrelsen rekommenderade screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Större delen av innehållet lämpar sig att rikta till allmänheten.

Hur vanlig är cancer i tjock- och ändtarmen?

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige efter prostatacancer och bröstcancer, det vill säga den vanligaste av de cancerformer som både män och kvinnor insjuknar i.

Hur får man erbjudande om screening i screeningprogrammet?

Personer som är aktuella för screening erbjuds självprovtagning vartannat år. Erbjudandet skickas till folkbokföringsadressen ungefär i den månad som man fyller år. Det är frivilligt att delta.

Den som inte vill delta kan kontakta den verksamhet som organiserar screeningprogrammet och anmäla att man i fortsättningen inte vill få erbjudanden om provtagning. Ett sådant beslut kan senare återkallas om personen ändrar sig.

Den som får erbjudandet har inte uppvisat symtom på sjukdomen utan erbjuds att delta i screeningprogrammet utifrån den åldersgrupp som personen tillhör. Skillnaden mellan screening och sjukvård är att screening erbjuds en symtomfri befolkning medan medicinsk utredning inom sjukvården krävs för de som söker vård med symtom.

Vad innehåller erbjudandet?

Erbjudandet innehåller en kort information om självprovtagningen och hur den går till. I brevet finns även ett provtagningsrör för avföringsprovet samt en provtagningsinstruktion i text och bild. Dessutom finns ett förfrankerat och adresserat svarskuvert för att skicka provet till ett laboratorium. Det finns även en liten hygienpåse av plast som provröret ska läggas i innan den läggs i svarskuvertet.

I brevet finns en länk till en webbsida på 1177. Länk till annan webbplats. Där finns information om screeningprogrammet och en film som visar hur provet görs.

Vad finns det för informationsmaterial idag kring tjock- och ändtarmcancerscreening?

Förutom den information som kommer i brevet med erbjudande om deltagande i screeningprogrammet finns det en film som visar hur avföringsprovet görs, det finns även information om screeningprogrammet, om koloskopi och om tjock- och ändtarmscancer på 1177.se. I erbjudandet finns även kontaktinformation till Enheten för cancerprevention och screening som kan svara på frågor i samband med avföringsprovet.

Finns det informationsmaterial på andra språk än svenska?

För närvarande finns ingen information om screening för tjock- och ändtarmscancer översatt till andra språk.

Erbjudandebrevet och provtagningsinstruktionen har målgruppstestats med hjälp av Kapi AB. Testen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med 25 personer i åldrarna 60-75 år, där 70 % av de intervjuade var personer som är födda i ett annat länd än Sverige. Baserat på resultaten från den testningen har texten i erbjudande-, påminnelse och svarsbrev anpassats för att göra det enklare för utrikesfödda att förstå innehållet.

Vilka får ett erbjudande om screening?

Screeningprogrammet för tidig upptäckt av cancer i tjocktarm och ändtarm har sedan 2021 införts successivt i Sveriges regioner. Programmet beräknas vara fullt uppbyggt under år 2026 och alla personer som då är i åldrarna 60–74 år kommer erbjudas provtagning vartannat år.

Skickas det ut någon påminnelse?

De som inte har skickat in sitt prov inom cirka åtta veckor efter inbjudan får en påminnelse om möjligheten att göra provet. Påminnelsen innehåller inte något nytt provtagninsrör. Behövs ett nytt rör eller svarskuvert ska man vända sig till Enheten för cancerprevention och screening så att rätt material används.

Vad undersöks i provet?

Avföringsprovet ger enbart svar på om det finns osynligt blod i avföringen vid provtagningstillfället. Blod i avföringen beror i de flesta fall inte på cancer, men måste alltid utredas.

Hur analyseras provet?

Det insända provet analyseras på ett laboratorium med dokumenterat kvalitetssäkrade processer i enlighet med de krav som ställs för denna typ av analyser.

Hur snabbt får den som gjort sitt screeningprov ett provsvar?

Alla ska få svar på provet inom fyra veckor från att provet har skickats till laboratoriet. Provsvaret kommer per post hem till folkbokföringsadressen eller den digitala brevlådan Kivra. Den som har frågor om sitt provsvar kan kontakta samordningssjuksköterskorna vid Enheten för cancerprevention och screening (se kontaktuppgifter längre ner på sidan).

Vilka provsvarsalternativ finns det?

  • Provet visar att det inte fanns osynligt blod i avföringen.
  • Provet visar att det fanns osynligt blod i avföringen.
  • Begäran om omprov. Om provet gjorts på felaktigt sätt eller inte kunnat analyseras får personen inte ett provsvarsbrev utan istället ett brev med begäran om omprov. Brevet innehåller en ny provtagningstub och samma information med instruktioner, hygienpåse och förfrankerat svarskuvert.

Vad händer om det inte fanns osynligt blod i avföringen?

Personen erbjuds provtagning igen om två år om personen då fortfarande tillhör de åldersgrupper som är aktuella för provtagning enligt screeningprogrammet.

Viktig information i provsvaret är att personen ska kontakta sjukvården vid symtom som: blod i avföringen, slem i avföringen, förändrade avföringsvanor trots oförändrad kost, känslor av obehag i magen som inte funnits tidigare, oförklarlig trötthet, oförklarlig viktnedgång. Bakgrunden till detta är att tumörer inte alltid blöder.

Vad händer om provsvaret visar att det finns osynligt blod i avföringen?

Visar provet att det finns osynligt blod i avföringen remitteras personen från screeningenheten till sjukvården och en särskild endoskopienhet i personens egen region för att utreda anledningen till blodet i avföringen. Undersökningen heter koloskopi.

Det är endoskopienheten i personens region som ansvarar för att informera muntligt om provsvaret och vad det innebär. De bokar tid och ger även information om vilka förberedelser som behöver göras inför koloskopin.

Personen får två provsvarsbrev för att säkerställa att informationen går fram. Ett brev sänds från Enheten för cancerprevention och screening i Region Stockholm med information om att en ytterligare undersökning behöver göras och att individen ska kontakta endoskopienheten för att boka tid när de fått sitt brev. Det andra brevet skickas från regionens endoskopienhet med information till personen om att kontakta dem för att boka tid för undersökning.

Hur kan man kontakta Enheten för cancerprevention och screening?

Det finns samordningssjuksköterskor vid Enheten för cancerprevention och screening som kan kontaktas per telefon och 1177 e-tjänster.

Telefon 08-123 138 10
Länk till kontaktsida på 1177 Länk till annan webbplats.

Personer som hör av sig och beskriver symtom som bör bedömas av läkare rekommenderas av samordningssjuksköteskan att kontakta sin vårdcentral.

Kan personer med symtom själva kontakta screeningenheten för att ta prov

Nej, det är inte möjligt att själv begära extra provtagning. Screeningprov erbjuds endast vart annat år till symtomfria personer som ingår i utvalda åldersgrupper. Personer med symtom eller oro ska vända sig till sin vårdcentral för en medicinsk bedömning och eventuell ytterligare utredning. Vid symtom är ett enda screeningprov inte tillräckligt, utan då behövs en utredning av en läkare. Det finns flera sjukdomar som kan ge symtom från mage och tarm, inte enbart tjock- och ändtarmscancer.

Är det möjligt att i avföringsprovet skilja på om blodet kommer från en tumör eller från hemorrojder?

Nej, avföringsprovet visar bara på förekomst av osynligt blod i avföringen. Visar provet att det finns blod i avföringen remitteras personen av screeningenheten till sjukvården för att göra en koloskopi. Det är först vid koloskopin det finns möjlighet att se varför det finns blod i avföringen. En person kan samtidigt ha både hemorrojder och cancer i tjock- eller ändtarmen. Därför ska en koloskopi göras för att utreda varifrån blodet kommer.